Författararkiv: A. S.

Upplysningen

Upplysningen 1700-talet

  • Civilisationens höjdpunkt är nu, inte antiken
  • Förnuft – ett medel för att skapa en bättre värld
  • Utilitarismen – nyttomaximering, förbättringar av människors villkor ->; jordbruk, statsskick m.m.
  • Encyklopedin, Denis Diderot (redaktör) slutförd 1772
  • - 28 volymer, varav 11 bara med planscher
    - 71818 artiklar, 2885 illustrationer

Några kända tänkare

John locke

- Alla mänsklig kunskap grundar sig på erfarenheter
- Empiri – bearbetning av erfarenhet med förnuftets hjälp

Immanuel Kant

- Våga veta
- Visa mod att använda sitt eget förnuft

Naturrätten

  • Gammal teori som lyfts fram
  • Det existerar en objektiv rätt för människan
  • Människan har vissa medfödda rättigheter
  • Liv, frihet, egendom

Statskunskap

- Rousseau – folkstyre
- Voltaire – upplyst despot
- Montesquieu – maktdelningsteorin: lagstiftande, verkställande och dömande makter

Ovanstånde text i doc-format: Upplysningen 1700-talet

Instuderingsfrågor kap 10

Aminosyror

1. Ange den allmänna formeln för en aminosyra.

2. Aminosyror är amfojoner. Vad menas med amfojoner?

Aminosyror är s.k. amfolyter, vilket betyder att de innehåller en svag sur grupp (karboxylgruppen) och en svag basisk grupp (aminogruppen). När aminosyrorna löses i vatten bildas det amfojoner.

3. Hur kan man dela in aminosyror?

Aminosyror kan delas in i tre olika grupper: aminosyror med opolära, polära och sura sidokedjor.

4. Vad menas med en aminosyras isoelektriska punkt (Ip)?

Vid ett visst pH-värde är antalet positiva joner i en aminosyra lika med antalet negativa, pH-värdet är lika med noll då. Detta pH-värde kallas för den isoelektriska punkten.

5. En aminosyras nettoladdning varierar med pH. Förklara!

Med ändringen av pH-värdet förändras också antalet positiva och negativa joner i en aminosyra.

.

Kolhydrater

1. Redogör för kolhydraternas uppdelning i mono-, oligo- och polysackarider.

monosackarider/enkla sockerarter – delas in i pentoser (t.ex. ribos och deoxiribos) och hexoser (t.ex. glukos och fruktos). Alla monosackarider är fasta ämnen.

di-/oligosackarider/sammansatta sockerarter – består av färre än 10 sammansatta monosackarider. Exempel på en disackarid är sackaros som består av glukos och fruktos.

polysackarider – består av fler än 10 enheter. Polysackariderna delas in i tre grupper: cellulosa, stärkelse och glykogen.

2. Vilka likheter och skillnader finns mellan glukos och fruktos?

Glukos är en aldohexos, vilket betyder att den har en aldehydgrupp, -CHO. Fruktos har däremot en ketogrupp,=C=O och kallas alltså en ketohexos.

3. Vad är det för skillnad mellan alfa- och beta-struktur?

OH-grppen sitter uppe/nere.

4. Varför kallas glukos för en aldos och fruktos för en ketos?

Glukos har en aldehyd-grupp bunden till sig, medan fruktos innehåller en keton-grupp.

5. Hur är laktos/mjölksocker uppbyggt?

Laktos är ett kolhydrat som består av glukos och galaktos.

6. Vad är laktosintolerans?

Laktosintolerans är överkänslighet mot laktos/mjölksocker som orsakas av brist på laktosnedbrytande enzym laktas.

7. Hur gör man låglaktosmjölk?

Låglaktosmjölk kan man få fram genom att lägga till mjölken enzymet laktas, som kommer att bryta ner laktosen till glukos och galaktos.

8. Redogör för följande molekylers uppbyggnad och förekomst.

a) Stärkelse är en polysackarid som består av molekylkedjor av glukos och är vanligtvis spiralformad. Mellan glukos-molekylerna i en stärkelse är alfa-1,4-glykosidbindningar. Stärkelser förekommer i växterna, t.ex. i frön.

b) Glykogen är en polysackarid som de flesta djur och människor använder för att lagra kolhydrater. Glykogen finns främst i levern och muskler.

c) Cellulosa är en polysackarid som förekommer i växternas cellväggar. Cellulosa är raka till sin struktur. Mellan glukos-molekylerna i cellulosan är det beta-1,4-glykosidbindningar.

.

Nukleotider och nukleosider

1. Vad är en nukleotid respektive en nukleosid?

Nukleotider består av baser (kvävebaser), fosfat och ribos/deoxiribos. T.ex. består DNA- och RNA-spiralen av nukleotider. En nukleosid innehåller däremot endast baser och ribos/deoxiribos.

.

Lipider

1. Vilka ämnen ingår i gruppen lipider?

Gemensamt för alla lipider är att de har en hydrofil och en hydrofob ände. Exakta formler för lipider finns det inte. Huvudsakligen består de av kol och väte.

2. Ta reda på vad transfetter är, varför dessa används och vilka hälsorisker de har.

Transfetter kan bildas naturligt i små mängder i våmmen hos idisslare, men kan även framställas industriellt, då man ”härdar” fetterna. Detta görs i livsmedelsindustrin med syfte att förlänga hållbarheten, få önskad spädhet och smältpunkt. Stort intag av transfetter leder till att transfetterna höjer halten av det onda LDL-kolesterolet i blodet. Detta leder i sin tur till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, men kan även öka risken för typ 2-diabetes och allergier.

Endast frågor: Instuderingsfrågor kap 10

Ovanstående text:

Matspjälkningsorganen

1. Para ihop följande!

Amöba

Fiskar

Daggmask

Fåglar – kräva + muskelmage

Hästdjur -

Nötkreatur

Människan

2. Vilka är de organiska näringsämnena?

Proteiner, fetter, kolhydrater och vitaminer är de organiska näringsämnen.

3. Para ihop följande!

Protein – Albumin

Fett – Smör

Aminosyra – Leucin

Disackarid – Maltos

Monosackarid – Glukos

Fettsyra – Smörsyra

Dipeptid – Två aminosyror

Polysackarid – Stärkelse

4. Vad händer med maten i människans munhåla?

Maten i munhålan sönderdelas under tuggandet med hjälp av saliv från de tre spottkörtlarna. Mucin som är en beståndsdel i saliven höjer pH-värdet och gör tuggorna mer lättflytande. En annan beståndsdel i saliven, amylas driver igång nedbrytningen av kolhydrater.

5. I magsäcken finns det tre typer av celler. Parietalceller som tillverkar syra. Huvudceller som tillverkar enzym och halsceller som tillverkar ett slem. Beskriv vad dessa celler har för olika speciella uppgifter.

Parietalceller utsöndrar saltsyra som sänker magsaftens pH-värde och tillverkar ett nedbrytande enzym, pepsin.

6. Efter intagande av starksprit blir det lätt ett sår i magsäcken. Förklara vilka mekanismer som ligger bakom orsaken till att sådant sår kan repareras på mindre än en timme.

Det sker en snabblagring av döda celler. Liksom amöbor kan friska (levande) celler sprida sig på det skadade området i magen.

7. Vad menas med peristaltiska rörelser?

Peristaltiska muskelrörelser är knådande rörelser i magsäcken med uppgift att sönderdela maten.

8. Helicobacter pylori orsakar tillsammans med stress och rökning många magsår. Vad är det som gör att denna bakterie kan klara av magsäckens extremt sura miljö?

Helicobacter pylori tillverkar ett enzym som kallas ureas. Ureas bryter ner urea till ammoniak och koldioxid, som i sin tur neutraliserar magsyran runt omkring sig.

9. Vilken slags feedback mekanism styr polyrus öppning/stängningsmekanism?

Text

10. Galla är ett emulgeringsmedel. Vad menas med detta?

Gallan innehåller gallsyror som har förmågan att bryta ner fettsyror till små fettdroppar i tunntarmen så att dessa inte går förlorade.

11. Tanken på mat eller doften av mat sätter igång produktion av hormonet gastrin. Vad påverkar gastrin i sin tur?

Hormonet gastrin signalerar till epitelceller i magsäcken att utsöndra magsaft (pepsinogen och saltsyra).

12. Vilka viktiga enzymer bildas i pankreas/bukspottkörtel och vad har dessa för uppgifter?

Pankreas/bukspottkörteln består av två delar: exokrin och endokrin. Den exokrina delen utsöndrar enzymer som bryter ned födoämnen och den enokrina delen insöndrar insulin, glukagon och somatostatin.

13. Varför är avföringen brun?

Gallan består av ett gulaktigt pigment bilirubin. Detta pigment bryts ner av bakterier i tunntarmen. En slutprodukt av nedbrytningen av bilirubin är stercobilin, som ger avföringen dess bruna färg.

14. Varför löper feta personer större risk för att få gallsten?

Kolesterolomsättningen är hög hos feta/överviktiga personer. Då är det större risk att kolesterolkristallerna fälls ut i gallan och bildar gallsten.

15. I vilken form tas näringsämnena upp i tunntarmen?

I tunntarmen bryts fetter till fettsyror, proteiner till aminosyror och kolhydrater till glukos.

16. Vart transporteras näringen?

Näringsämnen som tagits upp i tunntarmen förs vidare till levern där dem antigen förs direkt till blodet eller sparas i kroppen.

17. Var balanseras blodsockervärdet till 0,1 %?

Text

18. Hur stor del av avföringen består av bakterier?

Cirka 50 % av avföringen är bakterier. Den andra hälften består av cellulosa och kostfibrer.

19. Vad innebär symbiosen med colibakterier för oss människor?

Text

20. Varför får man ibland diarré?

Man kan få diarré av matförgiftning (infektioner med virus, bakterier eller bakteriegifter). Olika läkemedel kan innehålla ämnen som kan irritera tarmen, t.ex. antibiotika, C-vitamin och blodtryckarmediciner.

Endast frågor:

Instuderingsfrågor: Proteiner

1. Räkna upp vilka uppgifter proteiner har.

Proteinernas uppgift är att sköta och övervaka cellens funktioner. Även uppbyggandet av muskler och starka vävnader som ger kroppen rörelseförmåga och stadga är proteinernas uppgifter.

2. Vad menas med C-terminal och N-terminal hos ett protein?

N-terminalen är den molekylen som en proteinkedja börjar med. Alla aminosyror börjar med H2N. C-terminalen är den som avslutar proteinet.

3. Vad är prostetisk grupp?

En prostetisk grupp är en kofaktor som är mer eller mindre bunden till ett enzym eller protein. Prostetiska grupper kan vara organiska (lipider, sockerarter, vitaminer) eller oorganiska (metalljoner).

4. Ge exempel på en prostetisk grupp.

Hemoglobin är ett exempel på en protetisk grupp.

5. Varför är man intresserad av ett proteins aminosyrasekvens?

Genom att veta aminosyrasekvensen, dvs. följden av aminosyror i ett protein kan man se vilken gen det är som bildar dessa proteiner.

6. Man skiljer på två olika typer av proteiner. Vilka?

Proteiner brukar delas in i två grupper: globulära proteiner och fiberproteiner.

7. Förklara vad de olika typerna i frågan ovan har för egenskaper.

Fiberproteiner är långsträckta molekyler, vilket ger de regelbunden struktur. De är svårlösliga i vatten.

De globulära proteinerna är kompakt byggda och är lösliga i vatten.

8. Hur är ett hårstrå uppbyggt? Vad heter proteinet?

Hårstrån består av fiberproteiner, alfa-keratin, som ger håret stark byggnad.

9. Blöt ett hårstrå och dra försiktigt i båda ändar. Jämför med ett torrt. Skillnad? Varför?

Text

10. Förklara hur beta-struktur ser ut.

11. Redogör för en metod att separera proteiner.

Kromatografi – stationär fas – papper, mobil fas – vatten; olika ämnen binder olika hårt till den stationära och mobila fasen.

12. Vad menas med att ”globulära proteiner är biologiskt aktiva”?

Detta betyder att andra molekyler kan bindas med svaga bindningar till de globulära proteinerna. De deltar i olika livsprocesser i kroppen.

13. Ge exempel på biologiskt aktiva proteiner och ange proteinets funktion.

Transportproteiner, t.ex. hemoglobin transporterar syre i kroppen. Enzymer, t.ex. pepsin bryter ned proteiner som finns i magsaften. Hormoner, t.ex. insulin reglerar glukosupptaget. Antikroppar, t.ex. gammaglobulin binder och oskadliggör kroppsfrämmande partiklar.

14. Redogör för globulära proteiners fyra strukturnivåer.

15. Vilken funktion har enzymer?

Enzymernas främsta uppgift är att verka som en plats för olika biologiska processer i kroppen.

16. Vad kallas det ämne som enzymet verkar på?

Text

17. Förklara vad som händer i enzymets aktiva centrum.

Alla enzymer fungerar som biokatalysatorer, dvs. de sänker aktiveringsenergi som krävs för att vissa reaktioner ska kunna ske. Varje enskilt enzym reagerar med en sorts substrat, som sätter sig på den aktiva ytan.

18. Hur påverkar en inhibitor ett enzym?

Inhibitorer är giftiga ämnen som kan sätta sig på den aktiva delen på enzymet. Följden blir att enzymet förlorar delvis eller helt sin biologiska funktion.

19. Vad menas med ”reglerande substanser”? Hur fungerar de?

Reglerande substanser är substanser som sätter sig på enzymet, men inte på den aktiva ytan och förändrar enzymets aktiva del. En negativ reglerande substans kan göra så att enzymets aktiva del stängs ner och enzymet fungerar inte längre. Det finns också positiva reglerande substanser som stabiliserar den aktiva ytan och håller enzymet aktivt.

Frågor endast: Instuderingsfrågor – Proteiner

Ovanstående text:

Sveriges stormaktstid 1611-1718 (1648-1718)

Sveriges stormaktstid 1611-1718 (1648-1718)

Uppgång

Inre faktorer

a) Adel och kungamakt med gemensamma intressen
b) Effektiv statsapparat ->; bra resursutnyttjande
c) Exportintäkter för koppar och järn
d) Kyrkan som språkrör för makten

Inre faktorer

1) Svag omgivning: Polen – den polska riksdagen; stora oredans tid i Ryssland; Tyskland – många små stater + inbördeskrig
2) Franska subsidier – maktbalans
3) Tillgång till förmynningar

Nedgång

Inre faktorer

  • Liten befolkning
  • ”Lilla istiden” (missväxt i 25 år)
  • Sjukdomar/epidemier i arméerna
  • Svag politisk ledning – kungligt envälde
  • Minskad export
  • Krigströtthet (minskat folkligt stöd)
  • Storhetsvansinne (?)

Yttre faktorer

  • Modernisering av den ryska armén (Peter I)
  • Danmark får effektivare förvaltning ->; risk för bakhåll
  • England och Nederländerna, som Europas sjömakter, vill inte se för starkt Sverige
  • Brandenburg (+ Preussen) växer sig starkt och fungerar som enande kraft i Tyskland

Ovanstående text i doc-format: Sveriges stormaktstid 1611

Cellen Instuderingsfrågor

1. Sätt i rätt historisk ordning!

Ljusmikroskop

Cellbegreppet

Celldelningen kartläggs

Svepelektronmikroskop – studier på organellnivå

Metabolismstudier

Genterapi

2. Rätt eller fel påstående?

a) Alla celler lever i vatten.

-         Alla celler (levande) lever i vatten, förutom hudceller som är döda.

b) Runt cellen finns en hinna som kallas DNA.

– DNA finns i kärnan, cellen omges av ett cellmembran.

c) Molekylerna i cellmembranet ser till att rätt ämnen finns inne i cellen medan skadliga hålls utanför. R

d) Alla celler i människokroppen har samma utseende och funktion.

– Alla celler har likadana organeller och DNA, men organellerna är olika mängder i olika celler, vilket betyder att cellerna har olika funktioner, som de är specialiserade på.

e) Organismvärlden kan indelas i tre grupper: prokaryoter, eukaryoter och virus.

– Prokaryota är organismer med ofullständiga celler, eukaryota – organismer med komplexa celler och virus, som inte kan föröka sig på egen hand eller styra sin egen ämnesomsättning, brukar vanligtvis klassas som ”ett mellanting mellan levande och död materia”.

3. Vad är skillnaderna mellan en prokaryot och eukaryot cell?

En prokaryot cell är en icke komplex cell, dvs. den har endast DNA och ribosomer. Eukaryota celler är däremot komplexa, vilket innebär att de inte saknar några organeller.

4. Vad betyder ordet metabolism?

Metabolism är ämnesomsättningen i kroppen. Läkemedel, näringsämnen tas upp, bryts ner, omsätts till energi och/eller avlägsnas ur kroppen.

Metabolism består av två processer: katabolism och anabolism. Med katabolism menas sönderdelningen av molekyler för att utvinna energi till andra processer. Anabolismen är uppbyggnaden av stora molekyler genom sammansättning av flera mindre molekyler.

5. Varför klassas inte virus som liv?

Virus kan inte föröka sig och styra sin egen ämnesomsättning självständigt, utan den måste infektera andra celler för att kunna styra sin ämnesomsättning och föröka sig.

6. Enzymer är viktiga för cellens funktion, på vilket sätt?

Enzymer är proteiner som katalyserar, alltså ökar eller minskar hastigheten på kemiska reaktioner. (styr ämnesomsättningen). Man känner till ca 4 000 biokemiska reaktioner som katalyseras av enzymer.

7. Vilka olika typer av nukleinsyror finns det?

Nukleinsyror är biokemiska makromolekyler, som är uppbyggda av en eller flera långa kedjor av nukleotider. Två vanligt förekommande nukleinsyror är deoxiribonukleinsyra (DNA) och ribonukleinsyra (RNA) som finns i alla levande celler och virus. Det finns olika typer av RNA: tRNA, MRNA och rRNA.

8. Beskriv DNA-molekylen!

DNA-molekylen består av nukleotider, som i sin tur består av en sockermolekyl, fosfat och de fyra kvävebaserna. DNA-molekylen ser ut som en dubbelspiral som binds ihop med de fyra komplementära kvävebaserna.

9. Vilka är de fem kvävebaserna?

De fem kvävebaserna är Adenin, Tymin, Guanin, Cytosin och Uracil.

10. Vad menas med komplementära nukleotider?

Nukleotider är de molekylära byggstenarna som nukleinsyrorna består av. En nukleotid består av en sockermolekyl, fosfat och kvävebaser. Att nukleotider är komplementära betyder att de fyra kvävebaserna är komplementära med varandra, vilket resulterar i att nukleotiderna binds ihop och bildar t.ex. dubbelspiral som i DNA.

11. Vad är ATP (Adenosintrifosfat) för något?

Adenosintrifosfat är en nukleotid i cellen som hanterar energin. ATP transporterar energi till biokemiska energikrävande reaktioner.

12. Vad menas med ett enzyms

a) aktiva centrum – den plats på enzymet där substrat kan sätta sig för att genomgå en kemisk reaktion

b) substrat – det ämnet som får plats på det aktiva centrumet

c) produkt – produkt som bildas efter den kemiska reaktionen

13. På vilket sätt kan cellen styra ämnesomsättningen?

Cellerna bryter ner kolhydrater, fetter och proteiner i katabola (nedbrytande) reaktioner. Vid katabola reaktioner utvinns det energi i form av ATP hos djur- och växtceller. Gröna växter framställer sitt ATP med hjälp av solenergin. Även anabola (uppbyggande) reaktioner sköts av cellerna.

Genom  att tillverka olika enzymer.

14. Jämför den eukaryota cellens organeller med en fabrik!

Chefen – DNA

Springpojken – mRNA

Arbetarna – Ribosomer

Arbetsgolvet – Cytoplasman

Grindvakten – Cellmembran

Paketeringen – Golgiapparaten

Arkivrummet – Cellkärnan

Kraftverket – Mitokondrie

Uppackning – lysosom

Lagret – Vakuoler, vesiklar

Transportsystemet – ER (endoplasmatiska retikulum)

15. Vilka är skillnaderna mellan en djur- och växtcell?

En växtcell har en cellvägg av cellulosa, stärkelse, kloroplast och klyvöppningar i cellväggen.

16. Redogör för proteinsyntesen!

Proteinerna bildas på ribosomer, som består av två delar. Det är mellan dessa två delar som aminosyrorna använder sig av för att bilda proteiner.

Vätebindningarna mellan kvävebaser i DNA-spiralen löses upp, detta leder till att DNA-spiralerna blir fria från varandra. Förutom enkelsträngar bildas även mRNA.

Genen från DNA blir aktiverad. Sedan klipps bort nonsens-DNA med hjälp av restriktionsenzymet.

17. På vilka två sätt kan ribosomer vara arrangerade i cellen?

Vid proteinsyntesen används ribosomer som en yta att utföra uppbyggande (anabola) processer på. Kan vara fria i cytoplasman.

18. Fundera själv över vilka celler som bör ha dessa organeller rikligt förekommande.

a)      ER – körtelceller (hypofysen)

b)      Fria ribosomer – äggceller, cancerceller, fettceller

c)      Mitokondrier – muskelceller

d)      Golgiapparaten – fettceller

e)      Lysosomer – muskelceller, lever-celler

19. Vad består cellmembran av för olika ämnen?

Cellmembranet består av proteiner (kanalproteiner, aktiva pumpar), fosfolipider (dubbelt lager) och kolesterol.

20. Hur är fosfolipider uppbyggda?

Fosfolipiderna består av en hydrofil och lipofil ände.

21. Hur är ett cellmembran uppbyggt?

Cellmembranet består av två lager av fosfolipider som har två änden: en hydrofil och en lipofil. Dessa två ändar befinner sig i ständig rörelse i förhållande till varandra, vilket innebär att rörligheten i cellmembranet är tämligen stor. Kolesterolmolekyler som är också en beståndsdel i cellmembranet bromsar ner denna rörelse.

22. Vad menas med diffusion?

Diffusion är transporten av vatten från zon med hög koncentration till zon med lägre.

23. Vad är skillnaden mellan aktiv och passiv transport?

Vid den passiva transporten behövs det ingen energi, exempel på passiv transport är osmos genom det semipermeabla cellmembranet. Aktiv transport kräver däremot tillföringen av energi.

24. Rita ett membran med olika typer av transportsystem, t.ex. diffusion, kanalproteiner, transportproteiner och osmos.

25. Vad är osmos för något?

Vattnet kan komma in i cellen genom det semipermeabla cellmembranet.

26. Förklara begreppen endocytos och exocytos.

Med hjälp av receptorer fångar cellen upp näringsämnen den behöver. Dessa näringsämnen sugs upp på cellens yta för att sedan tas in i cytoplasman och omvandlas till vesikler. Denna transportsprocess kallas för endocytos.

Exocytos är endocytos tvärtom. Ämnen som cellen inte behöver transporteras ut ur cellen.

27. Hur fungerar en lysosom?

När makromolekyler tas upp av cellen genom endocytos, är det lysosmer som de kommer i kontakt med först. I lysosomer finns det enzymer som sönderdelar stora molekyler till mindre delar och enzymer som vryter ner ”döda” molekyler. Makromolekylerna tas upp av lysosomer genom endocytos eller  fagocytos.

28. Vad har mikrotubuli för uppgifter?

Mikrotubuli hjälper cellerna under delningen att dra sig.

29. Hur hålls tarmepitelceller samman?

Intermediära trådar håller

30. Vad har aktintrådar för uppgift?

Aktintrådar kan förändra cellens form, t.ex. förtora membranytan vid näringsupptag; hjlpa till vid muskelsammandragningar. Gör att cellerna kan röra på sig.

31. I vilka typer av celler borde man hitta många mitokondrier?

Lungceller, kapillärceller, blodkroppar.

32. Ge ett exempel på en vävnad respektive organ i kroppen.

Det finns fyra grundläggande vävnadstyper i människokroppen: muskelvävnad, nervvävnad, epitelvävnad (finns i hud och slemhinnor) och stödjevävnad (skyddar och håller ihop kroppen).

Exempel på organ är hjärta och lungor som ingår i respirationssystemet.

33. Hur hålls cellerna samman i djur- respektive växtceller?

Cellerna hålls samman med hjälp av intermediära trådari djurceller. Växtcellerna hålls däremot samman mha cellulosa.

Endast frågor: Instuderingsfrågor Cellen

Proteinsyntesen

1. Beskriv DNA-molekylens byggnad!

DNA-molekylen är uppbyggd av två spiralformade strängar som består av fosfat och sockret deoxiribos. Till strängarna hör kvävebaser som via vätebindningar håller ihop strängarna.

2. Vad menas med en polynukleotid?

En förening mellan en sockermolekyl, en fosforsyrarest och en kvävebas kallas nukleotid.  Polynukleotider betyder då att det är flera stycken nukleotider som är sammansatta. Exempel på polynukleotider är DNA och RNA.

3. Vilka kvävebaser är komplementära?

Komplementära kvävebaser passar ihop som pusselbitar. I DNA är A (adenin) komplementär med T (Tymin) och G (Guanin) är komplementär med C (Cytosin). I RNA är det samma sekvenser av kvävebaser, förutom att Tymin ersätts med U (Uracil).

4. Hur många olika aminosyror finns i en människa?

I människan finns det 20 aminosyror. Alla dessa är amfolyter, vilket betyder att de kan både avge och ta upp protoner.

5. Vad kallas bindningarna mellan olika aminosyror vilka bildar proteinkedjor?

Proteinerna hålls ihop av peptidbindningar mellan kolet i karboxylgruppen och kvävet i aminogruppen.

6.  Vad menas med essentiella aminosyror?

Av de 20 aminosyror som människan har är 8 essentiella, vilket betyder att kroppen inte kan tillverka dem själv, utan de måste intas med födan. Exempel på essentiella aminosyror är fenylalanin, valin och lysin.

7. Ge några exempel på funktioner hos enzymer och proteiner!

Strukturproteiner ingår i de membraner som bygger upp cellens olika organeller. Andra proteiner fungerar som enzymer som hjälper till vid kemiska reaktioner i kroppen. Vissa proteiner har transportfunktion som t.ex. det syretransporterande hemoglobinet eller signalfunktion som t.ex. hormoner. Proteiner kan även bilda näringsförråd i form av ägg- och frövita eller fungera som receptorer för nerv- och hormonsignaler. Proteiner ingår också i antikroppar i immunförsvaret.

8. Vad menas med att proteiner är så kallade makromolekyler?

Proteinerna består av ofantligt långa molekyler.

9.  Vilken kvävebas ersätter Tymin i RNA?

Uracil ersätter Tymin.

10. I vilka olika former uppträder RNA?

Olika former av RNA har olika funktioner i cellerna. De vanligaste formerna av RNA är mRNA (budbärar-RNA), tRNA (transport-RNA), rRNA (ribosom-RNA).

11. Vilken uppgift har enzymet RNA-polymeras?

RNA-polymeras är det enzymet som översätter den genetiska informationen i DNA till mRNA

12. Vad menas med transkription/RNA-syntes?

Den process varmed genetisk information i DNA översätts till information i RNA. I eukaryota celler sker transkriptionen nästan helt just i kärnan. Då mRNA-molekylen är klar transporteras den ut ur cellkärnan till ribosomer i cytoplasman, där den används som en mall för tillverkningen av proteiner. Hos prokaryota celler, dvs. celler som saknar cellkärna sker transkriptionen i cytoplasman.

13. Var hittar man kodonet respektive antikodonet?

Ett kodon är en följd av tre kvävebaser i nukleotiderna i en mRNA-molekyl. Ett antikodon är en sekvens av tre kvävebaser som sitter på tRNA. Kodon är komplementära med antikodon.

14. Var sker translationen/proteinsyntesen?

Proteinsyntesen sker i cellens cytoplasma. Proteinsyntes är den process i cellen där ribosomer använder mRNA-molekyler för att bygga upp proteiner. När DNA har omvandlats till RNA skickas den ut ur cellkärnan till cytoplasman där en ribosom sätter sig på den för att läsa av kvävebaserna tre och tre.

Förloppet, som innebär att bassekvensen i mRNA översätts till en aminosyraordning, kallas translation.

15. Vad är ett stoppkodon för något?

Varje protein slutar på ett stoppkodon, som sätter stopp på proteinets kedja.

16. Ge exempel på vad en tyst mutation är för något!

Med mutation menas att en nukleotid byts mot en annan i RNA-molekylen. Tyst mutation ger inte upphov till förändringar av proteinets funktioner. Som exempel på detta kan nämnas aminosyran glutaminsyra som både kodas av sekvensen GAA och GAG.

17. Hur många olika celltyper finns hos en människa?

Hos en människa finns det ca 200 olika celltyper som har olika funktioner, men likartade celler med samma arvsmassa.

Vad innebär detta för regleringen av genaktiviteten hos dessa olika celler?

Olika celler är specialiserade på olika uppgifter, t.ex. benceller, nervceller, blodceller.

18. Redogör för begreppen exoner, introner och splicing!

Exon är segment som generna hos eukaryota organismer består av. I exonerna finns det receptet för proteinbildning.

Intron är också segment som bildar gener hos eukaryoter.

Splicing

19. När är DNA aktivt? Format som en spiral eller utspritt som kromatin?

DNA är aktivt då den är utspritt som kromatin, då styr den proteinbilningen. Till spiral omvandlas DNA när cellen skall dela sig, för att packa ned den stora mängden DNA i de små kromosomerna.

20. Vad betyder ordet virus?

Virus är den minsta biologiska enheten som kan infektera större organismer. Speciellt för viruset är att den inte har egen ämnesomsättning och kan inte föröka sig på egen hand, utan att infektera en levande cell som den använder till hjälp för att producera sina egna viruspartiklar.

21. Hur är virus uppbyggda?

Virus består av en nukleinsyra DNA eller RNA som är antingen dubbelsträngat eller enkelsträngat. Nukleinsyran omges av ett skyddande proteinskal.

22. Vad menar man med att virus är DNA på rymmen?

Det har bevisats att RNA i viruset ursprungligen kommer från celler av olika organismer. Virus kan man betrakta då som fria organeller.

Endast frågor: Proteinsyntesen frågor

Ovanstående text i doc-format: Proteinsyntesen frågor Svar

Människosynsfrågor

Människosynsfrågor

1. Är människor och djur lika värda?

2. Är det alltid fel att döda?

3. Är alla människor i grunden goda?

4. Vore det bäst för planeten om människan inte fanns?

5. Borde man egentligen inte äta kött?

6. Borde det vara förbjudet att göra abort förutom vid speciella omständigheter, som att man har blivit våldtagen?

7. Finns det något som är typiskt manligt och typiskt kvinnligt?

8. Tar religioner fram det sämsta ur människorna?

9. Är människor lika värda och borde alla behandlas på samma sätt?

10. Borde den moderna forskningen stoppas eftersom det annars kommer leda till att hela mänskligheten går under?

11. Är det rätt att kriga ibland?

12. Är det en förmildrande omständighet vid våldtäkt om killen är full?

13. Diskrimineras tjejer i samhället?

14. Är det okej med djurförsök för medicinsk forskning?

15. Borde arbetslösa få rösta, eftersom de inte är med och betalar skatt till samhället?

Reduktionistisk människosyn – Frågor

1. Är du en kropp eller har du en kropp?

2. Vad betyder kroppen för dig?

3. Varför är det så stor kroppsfixering i vårt samhälle idag? Orsaker?

4. Vad tror du att den som genomgått en plastikoperation förväntar sig av den?

5. Var sitter personlighet? I kroppen? I hjärnan? I själen? I hjärtat? I allt hon gör? Vad anser du?

6. Vilka är våra behov, förutom de biologiska?

7. Är människan fri?

8. styr jag mitt liv, eller är det ödet?

9. Varför går det snett för vissa människor och inte för andra?

10. Varför finns jag till? Har jag något särskilt uppdrag?

11. Är det någon mening med livet?

12. Vad är samvete?

13. Har vi ett samvete?

14. Vad är förnuftet?

15. Är det någon mening med tillvarons orättvisor – i min/vår närhet och i världen?

Människosyner

1. Reduktionistisk människosyn (reducera=förminska)

En människa har inget annat värde än ett rent materiellt. Priset på det man kan utvinna ur hennes kropp. Många kallar sig transhumanister blad de med reduktionistisk människosyn.

Vad är livsåskådning?

Vad är livsåskådning?

Livsåskådning kan vara icke religiös eller religiös. Det är föreställningar och tankar om människan och livet(s) mening, normer och beteende.

Etikmodeller

1. Regeletik/pliktetik – man handlar utifrån lagar, normer som visar på rätt/fe

2. Konsekvensetik/resultatetik – man försöker se följderna av sitt handlande

  • etisk egoism – det du gör ska gynna dig i första hand
  • utilitarism (1700-talet, John Locke) – ”Största möjliga lycka åt största möjliga antal individer”

3. Sinnelagsetik/motivetik – jag handlar utifrån det som känns rätt/bra i hjärtat

4. Situationsetik – vi har nåt från alla

Reformation och Motreformation

Reformationen

Ifrågasättande av den kristna kyrkans teorier och krav på förändring

Anledningar:

  1. Kristen humanism

-          Kritiska studier av bibeltexter, nyupptäckta texter och nya översättningar

-          Nyöversättning av Bibeln, gamla fel upptäcks – teorin på påvens ofelbarhet ifrågasätts

-          Boktryckarkonsten gör att alternativa tolkningar sprids

2. Prisrevolutionen

-          Inflationen äter upp kyrkans inkomster

-          Kyrkan höjer arrenden

-          Uppror, bråk protester

3. Viktiga tänkare stiger fram

-          Calvin

-          Jan Hus

-          Martin Luther

Martin Luthers teorier (1517 Wittenberg)

  • Ingen auktoritet står över ”Bibelordet”
  • Mot påvemakten – biskop av Rom, klosterrörelser, celibatet, avlatshandeln
  • Predikan, psalmer på folkspråk
  • Respekt för den jordiska överheten – människan ska utföra sina plikter
  • Luther får stöd hos många furstar i Tyskland

Motreformationen

  • Den tyske kejsaren (tillika Spaniens kung) vill bevara enigheten i det Tyska riket
  • Han stödjer påven som förklarar Luther fredlös, Luther skyddas då av furstar
  • Tyska Riksdagen påverkas av påve och kejsare som försöker förbjuda Luthers läror

-> protester, protestantism

  • Inbördeskrig i det Tyska riket – freden i Augsburg 1555

Ovanstående text i doc-format: Reformationen och Motreformationen

Kolonialiseringen

Varför?

  • Handel – mellanlandningar på väg till Indien, Kina osv.
  • Behov av lyxartiklar – kryddor, siden, porslin till adel och nyrika
  • Mission – stöd till kristen mission gav status och stöd till kungar
  • Arvssystemet – yngre adelsmän söker guld och ära, mark osv.
  • Renässansidealet – upptäcka världen, skapa något eget, upptäcka människor/djur/växter
  • Osmanska riket – mäktig stat som kontrollerar södra Europa/Mellanöstern

Syd- och Centralamerika

  • Inkariket – Chile, Peru
  • Mayariket – México
  • Aztekerna

Före européerna

  • Blomstrande samhällen, lite på dekis
  • Vägsystem, konstbevattning – avancerad jordbrukskultur

Efter européerna

  • De gamla systemen krossas
  • Smittsamma sjukdomar sprids
  • Boskapsinförsel från kolonialmakterna – jorbrukarna trängs ut
  • Tvångskristnande – de gamla gudarnas hjälp och tröst försvinner
  • Själen och kuOvanstående text i doc-format: lturen förstörs
  • Ond cirkel

- > Amerika söder om Rio Grande

Före: 30 miljoner invånare

Efter: 3 milj. inv.

-> Behov av arbetskraft

Triangelhandeln: För att undvika tomma fartyg

Ovanstående text i doc-format: Kolonialiseringen

Stormaktstiden

Sverige 1523-1721 (1521-1718)

Sverige 1520 – 700 000-800 000 inv.

Stockholm 1520 – 7000-8000 inv.

Riksdagens fyra stånd:

  1. Adel – alla adelssläkter
  2. Präster – valdes
  3. Borgare – valdes
  4. Bönder – valdes

Bondeklass

  • Skattebönder – ägde sin egen jord
  • Frälsebönder – brukade frälse-/kyrkomarken
  • Kyrkobönder – brukade frälse-/kyrkomarken
  • Kronobönder – brukade kungens (kronans) mark, betalade arrende 

Gustav Eriksson (Vasa)

  • Adelssläkt
  • Gisslan vid förhandlingar
  • Leder uppror mot Kristian II
  • 1521 – väljs till riksföreståndare
  • 1523 – väljs till kung

-> Kalmarunionen upphör att existera

Reformationsriksdagen i Västerås 1527

  • Kungens makt ökar, kyrkans makt försvagas drastiskt
  • Kyrkans mark fördelas på kronan (kungen) och adeln
  • Gudstjänster och psalmer på svenska
  • Kyrkan blir en ”megafon” åt staten

Kung Gustav Eriksson 1523-1560

  • Stärker kungamakten och riket
  • Fogdeförvaltning direkt underställd staten (försvagar adeln)
  • Nyodling = skattefrihet -> fler skattebönder/kronobönder
  • Slår ner uppror … stenhårt
  • Arvkungadöme införs – förr valkungadöme
  • Adelns koppling till prästståndet bryts (färre rikedomar = mindre intressant)
  • Fler borgarsöner i statlig förvaltning – kunniga, beroende av lönen, kungatrogna

Gustav II Adolf (den Store) 1611-1632

Kung på villkor (var bara 16 år) Fasta ämbeten och löner

-> Självständiga ämbetsverk

-> Nyodling för att ”fylla platserna”

-> Kompetent folk

-> Modern, kompetent förvaltning

30-åriga kriget 1618-1648

Påven och den Habsburgska kejsaren drar igång ”motreformationen”, bryter mot Freden i Augsburg 1555

Sveriges intåg – Varför?

  • Sigismunds krav på den svenska tronen
  • Franska subsidier
  • Gott om officerare
  • Maktbalans i Östersjöområdet

Kristina 1632-1654

  • Förmyndarregering
  • ”manhaftig”
  • Dyrt hovliv (15-20 % av statsbudgeten)
  • Avsäger sig tronen (till förmån till kusinen och ex-fästmannen Karl X)
  • Konverterar till katolicism

Karl X 1654-1660

Karl XI 1660-1697

  • Förmyndarregering
  • Dyslexi
  • Gråkappan
  • Skånska kriget
  • Indelningsverket
  • Kungligt envälde
  • Räft och reduktion – gör upp med ekonomiskt slarv

Enväldets införande

  • Sociala faktorer: stor kungatrogen nyadel, som saknade egen förmögenhet och var motståndare till högadeln
  • Ekonomiska faktorer: ekonomisk kris, adeln (frälset) vägrar betala skatt
  • Ideologiska faktorer: stämningar ute i Europa; kung av Guds nåde

Karl XII 1697-1718

  • Myndig vid 15 års ålder
  • 1700-1721 det Stora Nordiska kriget (Ryssland, Polen och Danmark förklarar krig)
  • Danmark -> Narva -> Polen (i evigheter)

Slaget vid Poltava -> Bender -> Norge

Ovanstående text i doc-format: Stormaktstiden