Författararkiv: A. S.

Metabolism

Metabolism = katabolism + anabolism

För att styra metabolismen tillverkar cellkärnan enzymer (proteinsyntes).

Metabolism = ämnesomsättning

Katabolism = sönderdelning av molekyler för att utvinna energi och byggstenar till andra processer t.ex. cellandning, matspjälkning.

Anabolism = uppbyggnad av stora molekyler, t.ex. proteiner och aminosyror genom sammansättning av flera mindre molekyler.

Blodet

1. Röda blodkroppar (erytocyter) ~ 5 milj./mm3

Utseende:

Uppgift: att transportera O2 till cellerna; proteinet hemoglobin består av en hemgrupp med en järnkärna.

Hög höjd: njurarna påverkas och bildar EOP-hormon; påverkar stamceller i benmärgen att tillverka flera röda blodkroppar

Hb (blodvärde) – hemoglobinhalt ~ 120-160 g/l

Blodtryck ~ 120/70 (120 – arbetsfas, 70 – vilofas)

2. Vita blodkroppar (leukocyter) ~ 10 000 st./mm3

Viktiga i immunförsvaret, ex. makrofager, T-lymfocyter, B-lymfocyter, fagocyter

Transportsystemet: lymfan + kärlsystemet

3. Blodplättar (trombocyter) ~ 400 000 st./mm3

Deltar i koagulering av blod vid skada med hjälp av bl.a. proteinet fibrinogen.

Ovanstående text i doc-format: Blodet

 

Intressanta inslag i valet

The fall out problem

  • Är folk verkligen beredda att rösta på en mörkhyad kandidat?
  • Beredda att rösta på en kvinna?
  • Mormon

Swingstates/Batlleground states – De stater där valet avgörs (kan växla mellan partierna)

Rösträtten – (bland de socialt/ekonomiskt dåligt ställda är röst-antalet lägre i Sverige)

  • För att rösta måste du registrera dig som väljare
  • Röstningssätt
  • Krav på foto-ID-kort
  • Man kan vara registrerad som demokrat, republikan eller oberoende

Personval

  • Personlighet viktigare än partitillhörigheten. Presidenten – högsta befälhavare för armén. Viktigt för väljarna att kunna identifiera sig med kandidaten.
  • Referenser (kyrkan, Gud, Obama – modern)

The expectation –game

Ovanstående text i doc-format: Intressanta inslag i valet

 

Historia-frågor

Uppgift 1: Hur lyckades Gustav Vasa få stopp på de interna bråken och, så småningom, förvandla Sverige till ett centralstyrt och modernt kungarike?

Vad var syftet med Kalmarunionen?

Under medeltidens slut hade Hansan (tyska handelsstädernas förbund) växt sig enormt. Detta påverkade förstås Östersjöområdet. De tre Nordiska länder ingick i Kalmarunionen för att motverka Hansans framgång. Unionen hade en gemensam dansk kung, men han handlade i Norges intressen, dvs. strävade efter att göra Norge till ett starkt rike.

De långvariga krigen mot Hansan gjorde att det uppsod missnöje bland folk, som utsattes för höjda skatter och krigens hemskheter.

Borgare – gynnsamt för handeln, slipper tullar

Bönder – trötta på krig och höjda skatter

Hövdingar – minskad makt

Uppror mot Kristian II, som leddes av adelsmannen Gustav Vasa stöddes ekonomiskt av Hansan. Vilket  skulle leda till att Sverige skulle tvingas betala skulden i nästan tio år. För att kunna betala behövde staten pengar.

Lösningen:

Reformationsriksdagen i Västerås 1527 – vilka reformer skulle genomföras och varför?

”Kyrkans-marker-tillhör-kyrkan -tänkandet” (protestantismen i Sverige). Varför försvagades kyrkan?

Hur lyckades kungen att lägga kyrkan under sig? Dels med hjälp av adeln, dels mha den nya läran

Effektiv fogdeförvaltning, skatter dras in till statens kassa -> möjlighet att skaffa sig en stor armé -> lätt att knäcka oppositioner, föra erövringspolitik.

Fler borgarsöner i statlig förvaltning -> en ”smartare” stat

 

Det här är bara G-svaret på frågan. Utifrån detta, sidorna i boken och anteckningar kan man sen mycket väl diskutera Gustav Vasas politik och dra egna slutsatser.

Maktdelning

Verkställande makt = president

Balanseras av

  • kongressen som kontrollerar statens budget
  • Kan avsätta presidenten i fall han begår ”allvarliga” brott
  • Måste godkänna presidentens nomineringar
  • Högsta Domstolen, kan upphäva beslut som inte är förenliga med konstitutionen

Lagstiftande makt = kongressen

  • Presidenten kan lägga in sitt veto mot beslut, kräver 2/3 majoritet för att häva vetot
  • Den dömande makten kan häva beslut som går mot konstitutionen

Dömande makt = Högsta Domstolen

  • Presidenten nominerar domare och ”styr” domstolens inriktning
  • Kongressen kan stifta nya grundlagar (tillägg) och ska godkänna presidentens förslag

Viktiga positioner

Guvernörer

  • ”Delstatspresidenter”
  • ”Partikändisar”
  • Vanligt första steg mot presidentskapet (ex. Ronald Reagan, Nixon)
  • Har rätt till att benåda straffade

The Speaker of the House

  • Ordförande i representanthuset
  • Anses som den tredje viktigaste personen (i praktiken näst viktigast)
  • Tillsätts av majoriteten i representanthuset och kontrollerar vilka frågor som kommer upp

Vicepresidenten

  • Ska ta över ifall presidenten dör, avsätts eller avgår
  • Fungerar som ordförande i senaten, blir det oavgjort har han utslagsröst

 Ovanstående text i doc-format: Maktdelning

Valet i USA 6/11-2012

Valen

  • President och vice president (4 år)
  • Senat 33/100 platser (6 år)
  • Representanthus 435 platser (2 år)
  • Guvernör 11 st. (vanligtvis 4 år)

USA är en federation bestående av 50 delstater

  • Varje delstat är indelad i kongressdistrikt (100 senater, 435 representanter)
  • Det dominerande valsystemet är ”Winner takes all”
  • I presidentvalet tillfaller alla delstatens elektors röster ”vinnaren”

Partier 

Republikanerna (GOP)

  • 1854 – slaverimotståndare, Nordsidan
  • Unionister
  • Idag: svagare stat, starkt försvar och ”mot” internationellt samarbete
  • Stöds av konservativa väljare, ligger på den högra sidan av höger-vänster-skalan
  • Symbol: en elefant

Demokraterna 

  • 1792
  • Federalister
  • Tidigare starka i Södern (slavstaterna)
  • Idag: frihandelsvänner, internationalister
  • Kallas ”liberaler”, ligget till vänster om republikanerna
  • Symbol: en åsna

Presidentval

  • Direktval (indirekt)
  • Varje delstat representeras av ett antal elektorer
  • Kalifornien 2+53=55, Alaska 2+1=3
  • Sammanlagt 538 elektorsröster (DC=3)
  • ”Winner takes all” i respektive stat

US-kongress – Alla lagförslag måste passera båda kammare

Senaten

  • 100 senatorer
  • Väljs för 6 år
  • Två från varje delstat
  • Längre perspektiv (försiktigare)
  • Godkänner eventuella presidentens nomineringar till regering, domstol m.fl.

Representanthuset

  • Består av 435 ledamöter
  • Väljs i 2-årsperioder
  • Antalet bestäms utifrån folkmängd (ung 600 000/ledamot) Alaska=1, Kalifornien=53
  • Mer känslig för opinionen

Högsta Domstolen

  • Består av 9 ledamöter
  • Utses på livstid (föreslås av presidenten, godkänns av senaten)
  • Ansvariga för att tolka konstitutionen

Ex. Roe vs Wade (1973)

  • Medelålder – 66,4 (äldst 79, utsedd -86, yngst 52)
  • 3/9 är kvinnor (två fler än sist)
  • 4/9 är utsedda av demokrater (två fler än sist)

Just nu:

  • President – Barack Obama – demokrat
  • Senat – 53-47 demokratisk majoritet
  • Representanthuset – 191-241 republikansk majoritet

Ovanstående text i doc-format: Valet i USA 6